Måste få gnälla av mig lite. Det kan också vara för mycket information. Så tycker du att sånt är jobbigt kan du sluta läsa NU.

Jag är trött på allt nu.

1. Jag är magsjuk.
2. Jag har ont i kroppen.
3. Jag har fördubblade levervärden.
4. Jag har en analfistel som gör att jag inte kan sitta, ligga eller stå. Livet blir lätt då, verkligen!
5. Jag har en cysta i ena äggstocken som måste bort.
6. Jag har mens.


Livet är härligt. Tur att jag har S i alla fall.

När man blir febersvettig av att gå upp och ner för en trappa, då kan man vara säker på att man inte är helt kry.

Jag har haft ont ett tag nu, riktigt ont. Jag trodde att min totala smärtgräns var uppnådd i fredags. Sen kom söndagen. Kunde knappt ta mig ur sängen. Samma idag, jag blev hemma från jobbet helt enkelt och ska i morgon iväg till reumatologen för lite injektioner (förhoppningsvis). Gärna start av fibromyalgi-utredning också.

Har en LITEN ångest över resten av veckan då jag börjar en kurs inne i stan. Jag som hade svårt att ta mig till skolan när den låg 800 meter bort. Jaja, jag får pina mig helt enkelt. Det är dock lite jobbigt när det gör så ont att jag vill grina. Jag är inte helt förtjust att grina bland folk.


Jag får be en bön eller två! Gör det du också!

På måndag tänkte jag starta ett projekt då jag ska vara i säng senast 22 varje kväll förutom tisdag (Cougar town, då får man göra ett undantag).
Detta för att se om jag kanske mår bättre i kroppen. Men även för att jag är så sjukt trött och nere hela tiden, tänkte att min sömnbrist har ett finger med i spelet.

Jag känner mig dock lite nervös för detta projekt. Nu är klockan 23:18 och jag har knappt kommit halvvägs med allt jag måste göra innan jag går och lägger mig.




Att jag tog mig tid för att skriva detta inlägg kanske inte var jättesmart men ändå =)

Idag har jag varit på MR-undersökning. MR står för magnetröntgen. Min rygg är ju lite fiffilurig och har varit det ett par år och äntligen har jag fått göra en riktig undersökning.
Innan man får komma på denna undersökning får man hem ett frågeformulär med lite frågor, bland annat om man har opererat hjärtat eller om man är gravid osv.
En av frågorna var "lider du av klaustrofobi?" och där kryssade jag i nej. Jag kryssade nej på alla frågor faktiskt.

Men det jag ville säga med det är att: nej jag lider inte av klaustrofobi, i alla fall gjorde jag inte det innan undersökningen. Under och efter undersökningen däremot, inte lika säker!

En till tanke som dök upp under undersökningen: varför kliar det ÖVERALLT när man måste ligga helt blixtstill? Svara mig =).

En tanke som kom nu: varför heter det blixtstill? En blixt är väl inte stilla alls? Heter det blixtstill?

För ca ett halvår sedan var jag på vårdcentralen för att få en remiss till en kirurg då mitt ena bröst är större än det andra (har alltid varit så). Det stör mig något enormt och det är svårt att köpa bh:ar, linnen och tröjor.
Idag när jag kom hem från skolan låg ett brev på dörrmattan. Jag har fått en tid för bedömning hos en plastikkirurg.
Gissa vem som ska spana på mina tuttar?

BILL ADAMS-RAY. Alltså Daniel Adams-Ray´s papi! Underbart. Nu kommer ju Daniel aldrig vilja gifta sig med mig.

Alltså, det är väldigt många som skriver på sina statusar "Grattis till min bror som fyller år idag" och "idag säger jag grattis till min syster som tagit körkort" osv. Är det inte bättre att säga det till dem?

Liten tanke bara.

Idag snöar det sådär fint som det aldrig snöar i Stockholm. Snön liksom faller som mjukt och bildar ett tunt täcke av fjun på backen.

Inte för att man ser det så bra på bilden. Men ändå.
Tanken var fin.

I natt har jag drömt såpass att jag skrattade när jag vaknade.

Jag var inne i stan och började blöda näsblod så jag in på ett café för att få några servetter men cafétanten vägrade låta mig få några så jag fick lov att köpa en burkcola för 37 kronor för att få ett gäng. Och innan den processen var klar hade jag blodat ner halva golvet på fiket.
Tanten blev skitsur och frågade "Slipper jag dig ett tag framöver nu?" Jag sa "Absolut, jag ska hem till Dalarna ett par veckor så det är lungt". Då frågade cafétanten "jaha, hur är det uppe i Dalarna nu för tiden?" "jo", sa jag. "Det ska jag tala om förej. Det är ungefär som Egypten".

Sen vaknade jag. Ungefär som EGYPTEN?  WTF liksom? Någon där hemma som kan svara på om vi har liknande oroligheter som Egypten hemma i Dalarna?

Jag börjar gilla min granne!

På jullovet skickade jag ett sms till honom och frågade om jag fick låna någon bra film av honom och kommer hem och möter 10 filmer på hallmattan eftersom att han pluppat in dem genom brevinkastet.
Idag skickade jag ett sms och frågade om jag fick låna en dl socker och han kom och knackade på och gav mig ett kilo. Så då skickade jag ett sms nyss och frågade om jag får en porsche om jag ber om en golf så svarade han "vem vet?"



Jag tycker att det låter lovande. Riktigt lovande =)

Ibland blir jag imponerad av vissa människor. De människor som bara kan stänga av alla känslor med en fingerknäppning. Jag vill också kunna göra det.
Det måste ju vara helt sjukt smidigt. Att inte behöva bry sig. Att inte överhuvudtaget känna något. Inga medkänslor för andra människor.
Att bara sluta höra av sig till personen man dagen innan bedyrat sin kärlek till.

Smidigt är ordet. Skönt är ett annat. Sinnessjukt är ett tredje. Framför allt riktigt elakt mot den personen som det drabbar, som faktiskt inte kan stänga av sina känslor.

Att livet är som en berg- och dalbana är väl inte ett helt okänt faktum kan tyckas. Man har sina dalar och toppar. Just nu är jag nere i en dal. Det är många komponenter som har fått mig att falla ner hit och jag vet just nu inte riktigt hur jag ska klättra upp igen. Men jag försöker.

Det jag vill säga med detta inlägg är att jag ber nära och kära att ha överseende med hur jag är just nu. Jag är lite ofokuserad och ganska virrig. Disträ helt enkelt.










Emma Williamsson - virrig och överanalyserande. Det borde vara min slogan.

Jag hatar att känna mig oteknisk och gillar inte att fråga om hur man gör med olika saker.

Exempel 1.
I julas alldeles innan jag skulle åka hem till Mora för jullovet skulle jag köpa en timer till fönsterlampan så att det lyste lite fint även fast jag inte var hemma.
Så jag går till Clarre Olle för att köpa denna fantastiska uppfinning. Hittar hyllan med 2509 olika sorters timers. Tar en, kollar på den länge. Tar en till, jämför. Vänder och vrider ett antal gånger. Känner att en kille som jobbar där tittar lite undrande på mig men jag vågar inte be om hjälp. Inser att jag aldrig kommer förstå hur man ställer in en sån där. Lägger ifrån mig båda två och går där ifrån. Det fick vara mörkt i fönstret i tre veckor. För att jag inte ville verka oteknisk.

Exempel 2.
Igår frågade en kompis till mig om jag sett en serie som många pratar om nu. Och jag sa att nä det har jag ju inte. Det borde jag göra tycker han. Jag säger att det är för dyrt att köpa. "Men, ladda ner då!", får jag tillbaka.
Mjo, om jag visste hur man gjorde skulle jag ju kunna göra det blir mitt svar. Han börjar via msn förklara för mig hur man går tillväga.
Och tro mig, jag FÖRSÖKTE. I en timme. Sen var jag så arg att jag svettades. Han lovade att han skulle visa mig hur man gör någon dag. :/

Exempel 3.
Jag fattar verkligen inte hur man gör med det här att "Checka in" på olika ställen så att det kommer upp sådär flashigt på Facebook. Och tro mig, jag har försökt där också. Säkert 20 gånger. Det funkar inte. Eller rättare sagt, jag KAN inte.


Ge mig styrka.

Kära vänner, har ni märkt att det börjar gå mot vår? Idag när jag var på väg hem från skolan vid 16-tiden så var det fortfarande ljust ute. Det är ju helt fantastiskt. Det är dagar som denna, dagar med massor av sol och ljus som jag känner att jag har en enorm D-vitaminbrist efter vintern.

Soool ge mig soooool.





















Och låt mig slippa den urtråkiga skolan :D