Hur allt annat helt plötsligt kan bli fullständigt obetydligt, oväsentligt, när man får reda på något mycket, mycket tråkigt.


Du kunde verkligen lysa upp ett rum med din blotta närvaro. Ett hej från dig på morgonen skänkte en varm, skön känsla i magen, ett lugn. Jag, och många med mig, är tacksamma att vi haft dig i våra liv. Nu kommer du att leva vidare i våra minnen.

Jag kommer att sakna dig. Jag kommer att sakna ditt skratt.

Må du vila i frid, Nibban.